Schack

 Svart vid draget vinner!

 Westerberg - Lokander vit vid drag

 Richard Rapport - Peter Svidler här har svart 3 val 18.- Lc3  18.- Lf6 18.- Lg7 alternativ 1 vinst för vit alternativ 3 vinst för vit alternativ 2 vinst för vit

 Här nere ser vi vilka rockadare som är anmälda Leo Crevatin Junior-SM Erik Blomqvist Sverigemästarklassen Michael Wiedenkeller Sverigemästarklassen Vladan Nikolic Mästarklassen-Elit Nicolaj Zadruzny Mästarklassen-Elit Leo Crevatin Mästarklassen-Elit

1989  

a href="http://photos1.blogger.com/blogger/6665/2653/1600/2.jpg"> Diagrammet här ovanför är hämtat från SM-gruppens 9:e Rond mellan Johan Hellsten vit och Stellan Brynell Svart: I diagrammställningen står svart något bättre: då vits b3 och e3 bönder är väldigt svaga och kan utsättas för angrepp Nu har partiet vänt då svarts kungsflygel har öppnats (diagonalen a1-h8, samt f och g-linjen) Vi skall givetvis visa er godbitarna från SM gruppen.... Lite överraskande var det väl att Johan Hellsten vann i år... mer om SM turneringen kommer inom kort - - - - - -  Tjeckien Open har blivit en populär tävling.... här spelas inte bara schack utan en diverse andra spel också tävlingen avslutades sista helgen i Juli resultat kommer givetvis härifrån också - - - - -  Stockholm Open 2006 är nyligen startad samt Rockaden Open 2006  startar den 11/8.... mycket schack i Sommarvärmen... Väl mött önskar WebbMaster Det var 15 år sedan... efter ett T...

  2:a grads ekvationer Som vi har sett tidigare kan fullständiga andragradsekvationer   skrivas på formen där a, b och c är konstanter, och a är skilt från noll. För att kunna använda den metod som vi introducerar i det här avsnittet, den så  kallade pq-formeln, behöver vi först skriva om denna allmänna ekvation, så att  andragradsekvationen står på formen vilket vi gör genom att dividera samtliga termer i ekvationen med  koefficienten a (om a har något annat värde än 1; om a = 1, så innebär det att  divisionen inte behöver utföras). Detta är samma önskade form som vi stötte på i avsnittet om kvadratkomplettering. Koefficienterna p och q i denna ekvation är vad som gett namnet åt den  lösningsmetod som vi ska gå igenom. p och q är alltså definierade så här  i förhållande till de koefficienter (a, b och c) som vi använde för att beskriva den  fullständiga andragradsekvationen tidigare i det här avsnittet:    och  ...